Babes on tour or on the run!

Så tog vi oss ut till Mona i barkarby på 56 minuter vilket vi tyckte var helt okej, klarade ju av att dra ett par skämt sisådär för varandra så att det gick rätt snabbt.. Samtidigt fick jag skoj mess från Västerås som vi skrattade åt så tiden gick fort.

Väl hemma i Monas fantastiskt underbara lägenhet blev vi bjudna på gott kallt vin och fick umgås med en fantastisk kvinna.., Ja du Mona du är ju så jäkla härlig :)

Under 6,5 timme satt vi och pratade, skrattade och var nog till och med allvarliga några få minuter ibland :) När vi sen inser att vi ska faktiskt ta oss från Barkarby mitt i natten.. 01:42 lämnar vi Mona glada över en trevlig kväll men stressade för att hinna till Barkarby Station som låg en bit bort. Enligt Mona var det bara att gå längs cykelvägen över en parkering och sen cykelväg igen... Hmm funderingarna var långa ifall kvinnan ville bli av med oss eller vad *s*. Iaf så går vi så vi har blivit tillsagda, helt plötsligt stelnar Bettan till hon hör ngt, Oj hoppsan var det bara en bil från motorvägen.. Ja det var ju läskigt..

Vi missar pendeln och bussen bara med 2 minuter vilket gör att vi står totalt strandade i Barkarby station 02:05, inga bussar ingen pendel ingenting... Okej vi skickar ett mess till Mona som vi misstänker sitter hemma i pyjamas och skrattar i godan ro.. Vi får iaf tågtiderna för tunnelbanan från Akalla.. Snabbt ringer vi taxi och beger oss i illfart till Akalla, väl där får vi springa för att hinna med tåget som gick 02:27.

Vi hann på och slänger oss ner på sätena och tänker att nu är vi iaf på väg hem till vårat underbara Tyresö, på tunnelbanen kliver det på 4 killar, den ena större än den andra.. Dom sätter sig på olika platser, en sätter sig så att han sitter med ansiktet mot Bettans rygg men kan titta mig rakt i ögonen. Dessa killar är fruktansvärt obehagliga och när dom sitter och skrattar tittar på oss och pratar ett språk jag inte förstår då känner jag en rädsla krypa upp längs benen..

Den här killen som stirrar på mig, han obehagliga ögonen klädde av mig för att sen både sätta på mig bakifrån, framifrån och säkerligen sidledes innan han klädde på mig igen... Han blick var verkligen genomträngande, vi började känna en stor ångest och när vi börjar närma oss fridhemsplan säger jag till Bettan vi byter här, jag reser mig upp då stannar tåget i tunneln. Bettan och jag stirrar på varandra och ser nog rädslan i bådas ögon och känslan av att vi måste av nu. Nä tåget väl kommer in på station och öppnar dörrarna så är vi dom första att kasta oss ut, och med snabba steg skynda oss till den gröna linjen. Gissa vilka som följde efter men dom hann aldrig med våran tunnelbana..

Väl där andas vi ut och bestämmer att vi ska gå på Mcdonalds på sveavägen för att sen ta nattbussen upp vid Åhlens, ett bra beslut enligt oss.. Vi gick in och åt med alla andra dårar där och sen skyndade vi oss upp för att ta bussen för att upptäcka att den inte går därifrån på helger utan bara vardagar, så ner igen för att ta tunnelbanan till Slussen för att slutligen kunna åka hem...

När jag gick in genom dörren var kl 04:30....

Så ni förstår att vi klarade oss helskinnade hem...

Emma (Bettan sover säkert redan)