Känner mig förvirrad...
....
Jag mår så himla jävla bra, men samtidigt finns den där klumpen i hjärtat kvar...
Jag har börjat ta små steg framåt och jag tycker det går jättebra.. Men fortfarande är det svårt att gå vidare..
Jag och Hans-Åke är inte kära i varandra på ngt sätt, men visst känner vi kärlek till varandra.. En vänskaps kärlek som jag önskar alla hade i sitt liv.. Vi har bara lyckats att gå ett steg längre än dom flesta i sin vänskap.. Så nej jag har inte träffat en ny kille utan kan bara säga att jag har en god vän som är jävligt bra på många saker =)
Ni ska veta att det tog ett par timmar innan jag klarade av att skriva om att jag sov där. MIn första tanke var tänk om Byggare Bob läser här, kommer han hata mig att jag kommit vidare på ett sätt eller kommer han klappa händerna och hoppas att jag försvinner... För jag har ingen aning om han läser här eller inte, jag tror inte att han gör det men man vet ju aldrig..
Men sen kände jag att jag behövde få skriva av mig, få skriva även om skratt istället bara för gråt!!
=)
Nu ska jag göra mig klar för sängen.. Får se om jag somnar ...
Emma
