Det var med tunga....

.. steg jag klev in i mormors lägenhet på hemmet.. Läkaren var där och kontrollerade hennes rörlighet... Först såg hon mamma, sen när hon såg mig sken hon upp..  Men det var inte min ärtiga mormor som låg där i sängen, det var en svag liten mormor.. Alldeles sne, med sorgsna ögon som lös upp när besöket från sthlm kom..

Kämpade för att inte gråta ...  Hon orkade inte komma upp i rullstolen... Men ibland kom leendet fram och det fanns lite humor kvar i tanten.. Åh hon var så stolt hon hade inte rökt på 7 dagar.. Hon var så stolt över mig som aldrig ens provat och det berättade hon för biträdena där..

Visade det inte för syster eller mamma, men jag är livrädd att det var sista gången jag kramade mormor... Att det var sista gången jag såg henne le..  Sista gången jag hörde henne prata..

Tårarna rinner nu ... Hoppas hoppas hon är pigg när hon fyller 80 år om 40 dagar och fortsätter bli bättre..

Lovade henne att hämta henne i sommar med bårtransport och åka dom 25 milen det är från henne till mamma...  Att vara där hela helgen och hjälpa henne så att vi kan få ha lite sommar tillsammans..  Det är ett löfte jag kommer hålla....


Emma

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0